Amanda

Nu springer tiden förbi, vi hinner inte tänka och snart är det torsdag. Snart står vi där och har gjort allt det där vi alltid drömt om, snart tar vi studenten. Det känns inte verkligt, jag har inte vant mig än. Men jag insåg hur lycklig jag var idag när jag gick ute i det fina vädret med alex, lite bakis och vi insåg att vi inte hade ett enda skit som vi var tvungna att göra, all skola är över nu. Men jag vet att jag kommer sakna det!

Den här tiden är lycklig, den här tiden är fin. Jag hatar att jag hatar någon, jag hatar att du inte kan hata mig tillbaka. Ikväll får vi hitta ett slut.

Tills dess ska jag mysa med mamma och pappa, har inte varit hemma på en vecka.....